Prästänget i Anga socken är en pärla mitt i socknen. Änget vårdas enligt gamla traditioner och man tror att det varit omskött på trationellt sätt i över 1 500 år. Detta har gjort att man hittar många olika blommor, orkidéer och växtlighet. T ex hittar du blodtopp och svensk ögontröst som är mycket ovanliga arter. Det finns gott om fjärilar och insekter och mitt i änget finns ett litet bulhus.
Idag sköts änget av Anga sockenförening och varje vår kommer studenter från Campus ut och hjälper till med fagning och skötsel.
Socknens slåtter är omtalad och välbesökt. I mitten av juli samlas upp mot 150 personer för att slå, räfsa och städa änget. Slåttern avslutas med en stor ängsfest med grillat lamm, gutniska lekar och lotterier.
I anslutning till änget finns en liten parkering med ute- möbler för fika och utflyktsstopp.
Trullhals gravfält ligger ödsligt, långt från bebyggelse mitt inne i en skog som kan ge otäcka rysningar utmed ryggraden. Det är nämligen något mycket trolskt och mytiskt över denna plats, ett av Sveriges bäst bevarade gravfält från den s.k. Vendeltiden, alltså perioden från ca 600 - 700 e.Kr. Vendeltiden är förstadiet till vikingatiden
P.g.a. landhöjningen ligger gravfältet i dag en bit från stranden men när det var i bruk har det legat direkt invid vattnet. Troligtvis har det funnits en större hamnanläggning invid gravfältet. Omkring 340 gravar finns synliga ovan jord, merparten är gravrösen av sten. En del har märkliga kantkedjor av lavade småstenar. Några av dess ses på bilden ovan. På några av gravrösena har högst upp placerats huggna gravklot.
Ett antal domarringar, dvs glest placerade stenar i cirklar finns på gravfältet. Domarringar är annars något som är tämligen sällsynta på Gotland. Även andra resta stenar finns, bl.a. en rak rad av större stenar som folktron menade var en rest efter ett trolls hals, därav gravfältets namn Trullhals.
Delar av gravfältet undersöktes åren 1915-1916 av arkeologen Birger Nerman. Det är tack vare denna utgrävning som området har kunnat dateras. Gravfältet inköptes på 1920-talet av Gotlands Fornvänner och 1933 återställdes ett flertal gravar till sitt forna utseende.
Baju är ett litet fiskeläge med sju träbodar från 1900-talets första hälft. Fiskeläget etablerades troligtvis redan i början av 1800-talet.
Baju var ursprungligen fiskeläge för den stora gården Bendes i Anga. Fiske var en viktig del i strandgårdarnas försörjning som främst bedrev strömmingsfiske och då ofta ute på Anggrund på fyra kilometers avstånd från land.
Baju fiskeläge är omgivet av ett bandtun. Här finns en liten brygga och en dansbana, där det dansats vid midsommarafton i många år
Nu används fiskelägret som badplats, lite folk och långgrunt gör den idealisk för småbarnsfamiljer.
Några hundra meter öster om Anga kyrka (följ den lilla vägen) återfinns stenrösena vid Båticke.
Det ligger två stycken rätt rejäla stenrösen från bronsåldern vid Båticke; några mindre rösen ligger i närheten men säkert är skogarna fulla med lämningar från den här tiden.
Det största röset vid Båticke är över fyra meter högt och är 40-45 meter i diameter.
Kratern i mitten är 20 meter i diameter, och sådana härrör kanske från någon konstruktion som har rasat samman; utgrävningar från andra rösen tycks stärka en sådan teori.
Vart man än är så finns det alltid nått vackert att titta på
Tackar www.Guteinfo.com och www.gotland.net för all information och en del bilder